Lär dig mer om det pedagogiska förhållningssättet i arbetet med digitala verktyg i förskolan och de tidiga skolåren. Här får du både teoretiska och praktiska perspektiv på vad mediepedagogik kan innebära, med koppling till läroplaner och forskning.

Mediepedagogik på barnens villkor handlar om det pedagogiska förhållningssättet i arbetet med digitala verktyg i förskolan och de tidiga skolåren. Den ger både teoretiska och praktiska perspektiv på vad mediepedagogik kan innebära, med koppling till läroplaner och forskning.

Antologins redaktör Ulla-Karin Lundgren Öhman, förskollärare och mediepedagog i Piteå, har valt ut förskollärare och mediepedagoger, forskare och föreläsare som liksom hon själv berättar om sina erfarenheter av varför och hur digitala verktyg kan användas. Förhoppningen är att boken ska inspirera läsaren till ett mediepedagogiskt arbetssätt i den egna verksamheten.

Mediepedagogik på barnens villkor vänder sig i första hand till alla som arbetar i förskola, fritidshem och de tidiga skolåren.

Vad är mediepedagogik?
Ulla-Karin Lundgren Öhman definierar mediepedagogik bland annat som ett demokratiskt verktyg för att ge även barnen en röst.

Verktyg som vidgar närmiljön.
Anna Stigsdotter berättar om ett samarbete där barnen i två förskollärare kommunicerar med hjälp av digitala verktyg.

Ett nytt lärarskap växer fram.
Erika Kyrk Seger skriver om pedagogens ansvar att låta barnen få ta digital plats och erbjuda möjligheter att arbeta med digitala verktyg redan i förskolan.

Miljöer för förändring.
Markus Bergenord visar att det inte behöver vara komplicerat att bygga föränderliga miljöer med hjälp av digital teknik.
Utmana tanken varför, vad och hur? Ingela Åström lyfter vikten av att tänka på de didaktiska frågorna varför, vad och hur i arbetet med digitala verktyg i verksamheten.

”Fråga barnen de kan!”
Anna Nilsson och Anette Larsson beskriver hur de har provat sig fram med digitala verktyg som en del av förskolans uppdrag.

Ett mediepedagogiskt år med rörlig bild.
Ulla Berg och Marie Eman berättar om sin utveckling från osäkra nybörjare till att självklart arbeta med rörlig bild i förskoleklassen.

Barns förmågor på en digital arena.
Therés Åkerblom kopplar digitala verktyg till The Big 5: analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga.

Förskolebarn och digital literacy.
Susanne Kjällander ger en inblick i sin forskning om hur förskolebarn läser och skriver på lärplatta, på många olika sätt och med hela kroppen.

Berättandet, lyssnandet, läsandet.
Ulla-Karin Lundgren Öhman om hur digitala verktyg kan användas för att stimulera barns lust att berätta.

Elevnära lärprocesser i skolan.
Carina Carlsson använder digitala verktyg i sin förskoleklass, bland annat i samband med skrivinlärning och matematik.

En pedagogik med barnets röst.
Martina Lundström poängterar betydelsen av att ha ett medvetet etiskt förhållningssätt i arbetet med digitala verktyg.

Har du använt dig av denna bok? Skriv en kommentar nedan och berätta vad du tycker om den!

Länkar

Provläs

Fler boktips

ANNONS: